Archive for the ‘serier’ Category

Sitter ute på gården, mitt emellan horusögats två ögonfransar, och kollar på skatorna som käkar biggarråer (stavning, nån?), ringduvehanen som kurtiserar honan och minimalkaninerna som betar gräs häromkring. Gråsparvar och pilfinkar skvätter omkring på betongplattorna och myror pilar mellan tangenterna på datorn.
Det är märkliga liv vi lever, vi djur. Jag, exempelvis, är socialist (eller försöker nog åtminstone vara någon slags socialist) – ändå är “vi borde täcka över träden med nät” den första, sekundkorta, tanken som slår mig (nu är det en duva på läckerheterna). Förvisso ersätts den omgående med “men det finns ju så det räcker och blir över till alla oss andra”, men dock.

Nu var det en konstig larv som bet mig, kommer jag få superlarviga krafter nu?

Idag har varit en märklig dag, full av samma gamla vanliga frågor om hur, varför och hur mycket, när och allt det där och samma vanliga svar som oftast är [ ], eller ger ungefär [ ]. Det enda jag kommer fram till är att jag, personligen, måste vara världens sämsta förhållandolog, enligt tesen “lära genom att fela”, då jag endast haft tre. Förhållanden då. Dessutom är jag tyvärr förbi det stadium, och den ålder, då det mer än räckte med små blickar, suckar, pussar och hålla handen. Jag har barn, lixom, jag vet hur det görs – det är ungefär som att cykla: när du väl börjat så vill du fan inte sluta! Så mycket om det. Dessutom är det nog bara jag som tycker så om cyklar.
Och böcker – jag måste läsa lite nytt igen. Har ni någonsin haft en svensklärare (från Sverige, dessutom) som alltid sagt “Du får aldrig börja en mening med ‘Och’, blatte!“? Förutom “blatte” så brukade mina alltid göra det. OCH nu får jag hämnas (o:

(Om det nu är någon som orkat läsa så här långt så inser samma någon att det här kommer att handla om precis ingenting även i fortsättningen.)

Eller så talar vi lite om fri företagsamhet!
Märklig är jag även på det sättet att jag inte tror att fri företagsamhet kommer att frälsa världen. Många samtal har jag haft med (många) personer vars syn är, var, förblir och alltid kommer att vara “Fri företagsamhet to the rescue!”.

Personligen brukar jag hävda att den som kräver fri företagsamhet inte kan kräva några som helst regleringar, och då skulle självklart även saker som beställningsmord, beskyddarverksamhet, maffia (kanske de mest självklara bland företagare), prostitution och exempelvis slavhandel, organstölder, etc vara något som inte bara är fullt legitimt, utan kanske även nödvändigt för att hålla verksamheten igång.
De personer jag samtalat med brukar, likt religiösa personer, tvärvända och hävda att “lite reglering måste vi ju ha!” etc. Känns resonemanget igen från “men gamla testamentet är ju bara historia!“?

Nå. Jag råkade glutta på dn.se – det var kanske dumt.

Samma personer hävdar att större företag är mer humana än mindre. Kanske för att de har mer att förlora i anseende, vad vet jag. Kanske exemplifieras min tanke kring detta enklast av vad min vän Niklas sade en gång då [stort företag] skulle anlägga vad det nu var i Arlöv.
[sf]: “och så gör vi det och det och ditten och datten”
[n]: “men kan inte det och det och [andra negativa ting] hända då?”
[sf]: “men vi är ju [stort företag] – tror du vi skulle ljuga?”
[n]: “just det faktum att ni är [stort företag] gör det väl ganska sannolikt, ja”

Något ditåt…

Givetvis är alla namn fingerade för att, som brukligt är, skydda den skyldige!
(eller så har jag bara glömt)


I övrigt har jag på sistone lärt, genom möda och svett, att…
Cyanea Capillata – vanlig röd brännmanet – kan, i nordliga vatten, bli uppemot 2,5 meter över skivan, få 30 meter långa tentakler och väga uppemot ett ton – 1000 kg – en hel jävla bil, sickan! Visst visste jag att en sådan manet fanns här uppe, men inte att det var den ack så vanliga (och tillika vackra) röda brännmaneten.

Världens bästa serie, för tillfället, är Y – the last man!