Archive for September, 2007
Maskiner tar över
E’re nåt vi behöver
Maskiner som söver
När mitt hjärta bultar och blöder
Jag vill skrika å vråla
Gör det ont vill jag gråta
Jag vill sjunga och skåla
Hur mycket mer kan jag tåla
Det finns en sång i varenda själ
Passion e nåt vi behöver så väl
Ett hjärta e alltid rött
Ett hjärta har alltid rätt
Ett hjärta stinker blod och svett
Ett hjärta har alltid rätt
Maskiner marscherar
Över liken i lera
Men maskiner skjuts sönder
Av rock’n’roll bönder
Det finns en sång i varenda själ
Passion e nåt vi behöver så väl
Ett hjärta e alltid rött
Ett hjärta har alltid rätt
Ett hjärta stinker blod och svett
Ett hjärta har alltid rätt
Det finns inga maskiner
Som får adrenalinet
Att pumpa runt i små droppar
Runt i svettiga kroppar
Det finns en sång i varenda själ
Å vem som helst kan bli vem som helst
Ett hjärta e alltid rött
Ett hjärta har alltid rätt
Ett hjärta stinker blod och svett
Ett hjärta har alltid rätt
OMG! I want! I need!
Jag flyttar till England med en gång, om det behövs!
Ursäkta, men att Göran Persson skulle föreläsa om härskartekniker? Tja, det kanske är svårt att finna någon mer lämpad, vad vet jag.
Vilka är då härskarteknikerna? Berit Ås – personen som definierade dem och förde fram dem i ljuset – säger:
- Osynliggörande
- Förlöjligande
- Undanhållande av information
- Dubbelbestraffning
- Påförande av skuld och skam
Någon gång på nittiotalet var vi ett gäng som kom fram till att även “(hot om) våld” borde läggas till listan, men det kanske ligger i någon av de redan existerande?
Tog mig en funderare häromdagen, en funderare kring våld rent generellt; kom fram till att våldet var värre förr, exempelvis på åttiotalet. Våldet är mildare idag, enklare.
Förr gick folk omkring med nävar – om du skulle ge dig på någon så fick du bokstavligen ge dig på någon – alltså gå nära, såpass nära att du kunde trycka iväg en snyting mot en förväntansfull näsa. Ett fåtal gick omkring med kniv – men även där gällde samma grundprincip: närheten. Om du ville kniva någon så fick du komma inpå livet (kastknivar var inte jättevanligt, och det var inte direkt någon som gick omkring med pilbåge) och därigenom utsätta dig för möjligheten att själv åka på stryk eller råka ut för blodvite.
Idag råder – iaf om vi ska tro på media – ett något annorlunda förhållande. De som förut bar på knytnävar bär numera kniv, de som var utrustade med kniv bär allt oftare på skjutvapen.
Själva grejen med skjutvapen är att de fungerar bäst på lagom avstånd. Pistolen låter dig “ta hand om” din motståndare utan att du behöver komma nära inpå – kanske till och med utan att det tilltänkta offret märker dig.
Det gör dessutom stor psykologisk skillnad, då det är fan så mycket enklare (sägs det, jag har inte provat) att ge sig på någon via proxy – dvs pistolkulan – än direkt via nävar eller kniv. Varför tror ni poliser har pistoler (de riktigt råa kör väl med batong, i och för sig)?
Alltså var det värre förr – när den som gav sig på dig verkligen menade det; råare, mer bestämt, mer… direkt. Idag är det enklare, lättare, fegare och kanske mer lättillgängligt – med värre konsekvenser i form av galningar som skjuter in i folkhopar (som vi sett både i vardagslivet och det politiska, både bland privatpersoner och “lagens upprätthållare“), beställningsmord av distansmodell, drajvbajs och så vidare.
Går det att säga att det var värre förr, men sämre idag, eller kräver det någon sorts av kvalitetssäkring?
“Om inte dinosaurierna dött ut så hade däggdjuren inte utvecklats så som vi känner dem idag (…) de djur som utvecklats med människan skulle inte finnas: kor, får, grisar (…)” etc (fritt ur huvudet)
Ingen som tänker på att om dinosaurierna fått leva vidare, om naturkatastroferna som ledde till deras död inte inträffat, så vore människans existens inte ens en skugga av en möjlighet?
Nu när hysterin kring det datumet lagt sig lite (alltså såhär dagen efter) så orkar jag plocka fram en gammal goding jag gjorde för något år sedan.
Det tar väl dömt att hända förr eller senare. Jag var inte bara i tid, utan dessutom för tidig. Nu blir det kaffe.
September är årets 254:e dag, om vi inte räknar skottår.
Statskupp i Chile.
Farsan dör.
Flygplan drämmer in i höghus (exilchilenarna jublar).
Anna Lindh knivas.
Carl Zeiss föds (ja, länge sedan: 1816 – året efter artohundrafrösihjäl)
Då var den aktiverad. Nu väntar jag bara på sim-hack… Och ett par lurar som passar. (jag menar förstås andra lurar än de som kommer i lådan)
amoxa
morpheo
Min luktar oxo fisk 