Archive for the ‘ipred’ Category
Andra bloggar om: ipred, Jan Guillou
Jag måste ha fått allt om bakfoten, men jag har helt klart för mig att “det svenska musikundret” är byggt först och främst på socialbidrag – alltså statligt/kommunalt ingripande – och inte skivbolagen och deras vinster. Intressant att se hur ett helt gäng, förvisso fordom intressanta, artister gör sig till nyttiga idioter i skivbolagens koppel. Så musikindustrin har förlorat 60% av sin omsättning de senaste åtta åren? Kan väl rent faktiskt bero på att det enda som levererats det senaste decenniet (och längre) är värdelöst radioskval, kryddat med lite MTV-skräp.
Okey. Jag är lite lack och jag har druckit ett par glas rödvin, men visst verkar det som att det senaste utspelet inte är mycket mer än ett sista dödsryck från en utdöende bransch? Att jaga människor – det rör sig väl om 1-2+ miljoner vid det här laget – och att förorda integritetskränkande lagstiftning bara för att gynna sin egen redan feta plånbok ter sig lite väl magstart – i synnerhet med tanke på citatet nedan.
“Att bli en riktigt skicklig musiker, kompositör, författare, skådespelare eller regissör är att lära sig ett hantverk. Det krävs många års erfarenhet och lärdom för att förfina och utveckla sin talang. Piratkopieringens största förlorare är därför alla de unga fantastiskt begåvade kreatörer som aldrig får chansen att kunna leva på sitt skapande. En hel generation av svensk talang riskerar att gå förlorad.” Det enda de 37 artisternas debattinlägg visar är att de inte har någon som helst koll på någon som helst verklighet. Det vore egentligen skrattretande om det inte vore för att det hela är… ganska korkat, faktiskt.
Den nya generationen har nämligen ofta tagit till sig från början. Jag läste nånstans att en bekant från förr tjänade sin första miljon på mp3.com på den tiden det faktiskt var något att ha (vi snackar tidigt 2000-tal om jag inte missminner mig och snubben gick/går under namnet Bassic) och många andra använder sig av youtube, myspace och inte minst Piratebay för att sprida sin musik, nå vida kring och skaffa sig en fan-base. Tycker ni inte det är lite underligt att komikern Pablo Francisco var så berömd i Sverige att han drog fulla hus utan att det ens droppats en spänn i reklam för honom? Internet, baby – det är där det händer!
Eva Dahlgren: Ung och stolt är du en krigare? Verkar snarare som att du blivit gammal, förstockad, förlegad och omsprungen. Jag lovar att om du menar allvar med det här så kommer jag att radera vartenda mp3:a jag har med din musik (de är väldigt få) och micra vartenda en av de CD:s jag har med dig som artist (de är desto fler). Lisa Miskovsky och Ulf Dageby – tillsammans med nyss nämnda Eva Dahlgren är ni de enda artisterna på hela 37-personerslistan som faktiskt varit intressanta för mig, det är synd att ni inte ser möjligheter utan mest bara klamrar er fast vid något som varit men är på väg bort. I konsekvensens namn borde ni väl nästan kräva hästkärrans återkomst och någon sorts ersättning till alla isblocksförsäljare som gick under när kylskåpet uppfanns. Alla stackars telegrafister? Nåja. Radera Nationalteatern? Det blir fan svårt, micra cd:na blir så mycket enklare, ut i kylan med dem!
Alltså, återigen: Artister utan koll och/eller verklighetsförankring yttrar sig i en fråga där både forskare och andra intelligenta människor (ja till och med borgarna själva, tro det eller ej) intar en mer eller mindre diametral ståndpunkt. Det kan bli spännande det här!
amoxa
morpheo
Min luktar oxo fisk 