Archive for the ‘fika’ Category
I min krafts dagar var jag proffsfikare – det kunde gå en hel dag med mig på diverse caféer, poesiuppläsningar och liknande. Idag var en sådan dag, bara 15 år senare.
Tillsammans med Micke (steelbath_suicide på helgon) tillbringade jag första delen av eftermiddagen i det vackra folkets sällskap på [populärt kaffehak] i västra hamnen, under snurrkuk och allt… och det finns ett grundläggande problem med sådana syltor. Nej, flera: överstylade och homogent formgivna bidrar de till en grav sjukhuskänsla med lätt klaustrofobiska inslag. Dessutom blir akustiken genomusel eftersom alla ljud studsar mot de rätlinjiga och lädriga möblerna på ett icke alltför smickrande sätt. Omöjligt att tala, omöjligt att tänka, omöjligt att umgås. När sedan stället fylls av blekta blondinklyschor i alltför djup urringning och motsvarande kjol eller bakåtslickad säljarfrilla med säljarsmile och taffliga loafers längst ner på de kassa chinosarna… då tar det-inte-så-vackra-och-trendiga-folket sitt pick och pack och går. Kajorna var egentligen det enda trevliga sällskapet för oss två trashankar.
Nå, färden vidare mot Möllevångstorget och det eminenta fiket Glassfabriken som för en gångs skull lyckades vara fullständigt genomsmockat med folk. Stilmedvetenheten är lika hög här, egentligen, men den känns mer naturlig, lite mer ohämmad och framför allt brokigare. Dessutom passar vi in fan så mycket bättre.
Glassfabriken är kul på det egna lilla sättet att alla inte riktigt har full koll alltid (o: – exempelvis så var det inte någon som visste att det skulle bli musik den här dagen. Ett par hyfsat bra småband spelade, bland annat ett som heter Minda (typ det enda namnet vi uppfattade; det fanns nåt som hette Siri-nånting oxo). Heljuste singer-songwritermusik med drag åt Heather Nova, Tidig Sheryl Crow (lugnare stycken) och ett stänk Sarah McLachlan.
Behöver väl knappast tilläggas att jag tyckte det var fantasmiskt trevligt.
Glassis stänger tidigt, vi förflyttar oss till Simpan – ett av stans trevligare fik – och jag börjar rita på cyklar. Alltså, jag råkar veta vad nästa industridesignkurs (projekt 3) ska handla om, så varför inte smyga igång redan nu? jag har idéer – fantastiskt nog.
Well.
Snubbar tittar på oss, bland annat en som heter Timothy(?) som vill att jag hjälper till med en mobil scen till Möllevångsfestivalen. Så vaffan, nu har han fått mitt nummer och jag är rökt (o; for a good cause!
Det är som sagt hög tid att bli aktiv igen. Knulla partipolitiken, jag vill leva kultur och politik på en helt annan nivå!
Jag babblar på bara, så vaffan. Bara för att han är så bra har jag länkat min vän Faidros därnånstans till vänster, med direktlänk till två av hans senaste feeds.
Fan, sommaren kommer att bli bra! Fan! Det här blev långt! Nu måste jag meka cykel, den vill inte leka med mig!
…eller fiskelycka, men det lät inte lika kul.
Dagens resultat: En fin horngädda – som släppte efter en ganska vildsint fight. En torskfisk som retades med mig och lekte med draget – dock utan att hugga. En fin spätta, eller skrubba, som var på väg upp, men spottade ut skiten. Dock var jag mest ute för att fiska, inte för att fånga – så det var fint ändå. Dagen avslutades på [insert populärt kaféställe here] i stan. Malmö är fint såhär års.
Betet var räkor – givetvis luktar mina händer fisk nu. Eller räka.
Har gjort en sidtopp – en croppad del av min egentillverkade poster “All American porno housewife” som jag har hängande i skolan. Postern i sin tur är ett hopklipp av dels en bild på mr rabbit, dels en gammal krigstidsposter (“you can do it“) som användes för att locka in kvinnorna i produktionen så att fler vapen kunde tillverkas och fler människor mördas. Vilket föranleder frågan: Varför använder dagens vänster just den här bilden som någon sorts kampanjtjosan?
Texter jag håller på att förbereda för publicering:
“Hans och hennes leksaker“
“Manifesto – ett estetiskt manifest”
“Varför det inte går att prata religion med religiösa – ur en militant ateists synvinkel”
amoxa
morpheo
Min luktar oxo fisk 